USA

(Av många, en)
1956– : (Vi förtröstar på Gud) |karta = United States (orthographic projection).svg |världsdel = Nordamerika |statsskick = Förbundsrepublik |språk = Inget på federal nivå
Nationellt språk: engelska (de facto) |a/t = t |huvudstad = Washington, D.C. |störstastad = New York (''ca. 8,4 milj inv.'') |demonym = amerikan |statschef = Joe Biden (D) |sct = presidenter |sct2 = President |generalguvernör = Kamala Harris (D) |ggt = vicepresidenter |ggt2 = Vicepresident |regeringschef = Mike Johnson (R) |rct = representanthus talmän |rct2 = Talman |nationalförsamling = Kongressen |överhus = Senaten |underhus = Representantshuset |area_rank = 3:e/4:e |area = 9826675 |area_not = |area_%vatten = 6,76 % |folkmängd_rank = 3:e |folkmängd = 322025998 |folkmängd_not = |folkmängd_år = 2015 |folkmängd_fr = 308745538 |folkmängd_fr_år = 2010 |befolkningstäthet_rank = 141:a |invånare/km2 = auto |högstapunkt = Denali |högstapunkt_meter = 6 198 |störstasjö = Övre sjön |störstasjö_yta = 82 400 |längstaflod = Missourifloden |längstaflod_längd = 4 130 |självständighet = från Storbritannien |självständighet_dekl = 4 juli 1776 (självständighetsförklaring) |självständighet_erk = 3 september 1783 (Paristraktatet) |bnp_rank = 2:a |bnp_totalt = 26,85 biljoner USD |bnp/invånare = 80 034 USD |år = 2023 |hdi = 0,921 |hdi_rank = 21:a |hdi_år = 2021 |gini = 47,7 |gini_rank = 39:e (2009) |gini_år = 2011 |valuta = Amerikansk dollar ($) |valutakod = USD |tidszon = UTC –5 till UTC –10 |nationaldag = 4 juli (USA:s självständighetsdag) |nationalsång = The Star-Spangled Banner |nationalitetsmärke = USA |kör_på = Höger |landsdomän = .us, .gov, .mil, .edu |landsnummer = 1 |fotnot = |bnp/invånare_rank=7:e|bnp_nominell_totalt= 26,85 biljoner USD|bnp_nominell_rank=1:a|bnp_nominell_år=2023|bnp_nominell/invånare= 80 035 USD|bnp_nominell/invånare_rank=8:e}} Amerikas förenta stater (), eller i förkortad form Förenta staterna (), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden. De fyrtioåtta angränsande delstaterna och det federala distriktet, Washington, D.C., ligger i Nordamerika mellan Kanada och Mexiko. Dessa delstater har kustlinjer mot Atlanten och Stilla havet. Delstaten Alaska ligger i den nordvästra delen av den nordamerikanska kontinenten och delstaten Hawaii är en ögrupp i centrala Stilla havet. Landet har även fem befolkade och nio obefolkade territorier i Stilla havet och Västindien. Med 9,83 miljoner km² och över 331,9 miljoner invånare är USA det tredje största landet i både total yta och befolkning. USA är också en av världens mest etniskt blandade och mångkulturella nationer på grund av storskalig invandring från många länder. Geografin och klimatet i USA är mycket varierande, och landet hyser en stor mängd inhemska vilda djur.

Paleoamerikaner migrerade från Asien till det som nu är det amerikanska fastlandet för cirka sedan. Den europeiska koloniseringen påbörjades under 1500-talet, och en del av området som senare kom att utgöra USA var till en början tretton brittiska kolonier längs Atlantkusten. Tvister mellan Storbritannien och dessa kolonier ledde till den amerikanska revolutionen. Den 4 juli 1776 utfärdade delegater från de 13 kolonierna enhälligt självständighetsförklaringen. Det påföljande kriget avslutades 1783 i samband med erkännandet av USA:s självständighet från Kungariket Storbritannien, och var det första framgångsrika självständighetskriget mot ett europeiskt kolonialimperium. Den nuvarande konstitutionen antogs den 17 september 1787. De första tio författningstilläggen, kollektivt kallade Bill of Rights, ratificerades 1791 och garanterar många grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter.

Driven genom doktrinen manifest destiny inledde USA en kraftig expansion över Nordamerika under hela 1800-talet. Detta involverade förskjutning av indianstammar, förvärvning av nya territorier och gradvis erkännande av nya delstater. Amerikanska inbördeskriget avslutade legalt slaveri i landet. I slutet av 1800-talet utvidgades USA till Stilla havet, och dess ekonomi blev världens största. Spansk-amerikanska kriget och första världskriget bekräftade landets status som en global militärmakt. USA fick efter andra världskriget ställningen som en global supermakt, det första landet med kärnvapen och en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. Slutet på det kalla kriget och Sovjetunionens upplösning efterlämnade USA som världens enda supermakt.

USA är ett industriland och har världens största nationella ekonomi, med en uppskattad BNP år 2013 på $16,7 biljoner – 27 procent av den globala nominella bruttonationalprodukten och 19 procent av världens BNP vid köpkraftsparitet. Ekonomin gynnas av stora naturresurser och landet har världens högsta produktivitet, där BNP per capita var världens sjätte högsta år 2010. Medan den amerikanska ekonomin anses postindustriell, fortsätter landet att vara en av världens största tillverkare. USA har den högsta genomsnittliga och näst högsta medianhushållsinkomsten i OECD och den högsta genomsnittslönen, samtidigt som landet kommer på fjärde plats bland de OECD-länder som har den mest ojämlika inkomstfördelningen, där 12,7 % av befolkningen lever i fattigdom. Landet står för 39 % av de globala militära utgifterna och är världens främsta ekonomiska och militära makt, är en framstående politisk och kulturell kraft, och en ledare inom vetenskaplig forskning och teknisk innovation.

Landet står dock inför stora ekonomiska problem, då statsskulden och budgetunderskottet under lång tid ökat. Budgetunderskottet förväntas att växa till nya nivåer, till följd av att myndigheterna har finansierat ett antal skattesänkningar under 2017. Samtidigt har skattesänkningarna haft positiva effekter för landets ekonomiska tillväxt och BNP och bekämpandet av arbetslöshet som i slutet av 2018 var på sin lägsta nivå sedan 1969. Levererad av Wikipedia
Visas 1 - 50 av 1 492 resultat för sökning 'United States', Sökningstid : 0,02s Förfina resultatet
  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14
  15. 15
  16. 16
  17. 17
  18. 18
  19. 19
  20. 20
    av Spain. Embajada. United States.
    Publicerad 1949
    Location: PAHRC Library, Philadelphia Archdiocesan Historical Research Center (PAHRC)
    Hämta fulltext
    Pamphlet
  21. 21
  22. 22
  23. 23
  24. 24
  25. 25
  26. 26
  27. 27
  28. 28
  29. 29
  30. 30
  31. 31
  32. 32
  33. 33
  34. 34
  35. 35
  36. 36
  37. 37
  38. 38
  39. 39
  40. 40
  41. 41
  42. 42
  43. 43
  44. 44
  45. 45
  46. 46
  47. 47
  48. 48
  49. 49
  50. 50